- Hemska Jag
Varför är jag hemsk?
jag hör inte av mig till min avänner som jag borde höra av mig till.
jag äter saker som jag inte borde och behandlar min kropp som jag inte ska.
jag skadar mig själv psykiskt för att inte göra det fysiskt
jag är okänslig mot dem jag inte borde....
listan kan bli längre. om det inte var så att jag bara hade orken att skriva ner allting.
jag är en hemsk människa, en sån där hemsk lögnare som ingen vill se. jag ljuger om en sak varje dag. samma sak varje gång.
det tär mig att inte kunna säga det rakt ut, det är jobbigt att inte kunna skrika ut sanningen för alla mina närmaste.
det är inget jag är stolt över det är inget som är fel, det är ju ganska normalt trotts allt, många gör det ju.
nu skriver jag saker som jag knappt själv förstår, men jag vill inte ljuga om det, eller ska man säga jag berättar inte hela sanningen....
jag vet inte. men jag hoppas att jag slipper att tänka mer.
jag vill bara lägga mig ner och sova och drömma mig bort till en annan värld.
det är det jag längtar till hela dagen, från den sekund jag slår upp ögonen till den stund när jag äntligen ligger där, att få sova att få drömma.. snälla låt mig bara slippa det här och låt mig sova.
- Res dig upp även om det gör ont!
hur ska man orka vara duktig och stark hela tiden? Man ska klara av att hålla massa saker i luften samtidigt, skola, familj, vänner, pojkvän, och arbete. hur ska man orka med allt på samma gång.
Förväntningarna är höga trotts att när man sitter där och skakar av gråt får höra att det är ingen fara om man får ett dåligt betyg eller inte klarar allt så där jätte bra.
Hallå... det är inte sant för får jag ett dåligt betyg så får jag bara höra att det är fel eller inte sådär jätte bra.
"du kunde ha gjort det bättre" är ofta en fras som tillkommer efter det första stöttande orden.
Jag låter inte alls sammanhängande eller hur?!
Vem bryr sig, tror inte det direkt är någon som orkar läsa mina konstiga inlägg här på bloggen.
sak samma det jag försöker komma till är att man måste göra prioriteringar. vad man ska ta bort och vad man ska ha kvar. men mina prioriteringar har vart helt fel den senaste tiden.
Jag saknar att hänga med mina vänner på fredagkvällar, jag saknar att få sånadär skrattsammanbrott mitt i natten.
Jag saknar ER !
Så vad menar jag med detta?
jo jag måste självklart omprioritera.
skolan går först självklart, vänenr och familj kommer sen. men vad händer då med jesper?
kan ju inte sortera bort honom heller och inte heller jobbet..........
Det är ett faktum mina vänner det går inte att klippa bort någonting. Man måste ställa sig upp varje gång man faller för man har inte tid att falla samman på marken. hur ont det än gör, hur mycket man än blöder måste man ställa sig upp igen även om det bara betyder att man blir nersalgen ännu en gång.
den bittra sanningen är framme !
det är omöjligt att ta bort något!
//S
- Förbjudet?
Alla sger att allt är tillåtet i kärlek och krig, men är det verkligen så?
Folk säger ju att det är förbjudet att stöta på en polares ex eller att flörta med en kille som har flickvän, människor blir jätte arga på varandra och börjar rent ut att hata varandra för att kärleken kom ivägen.
Jag vet inte rktigt varför jag ville ta upp detta nu men jag kom bara att tänka på det.
svara mig är allt tillåtet i kärlek och om inte vad är föbjudet?
- förbannad!
Framför man en åsikt som inte alla andra gillar då anses man direkt som en utstött och ett freak !
Detta mina vänner är ett faktum! Vill ni inte Bli hatade så framför inte åsikter som ingen annan tycker !
okej kanske överdrev lite men för fan, jag framför mina åsikter (kanske inte de bästa formulerade) och jag får skit för det varje gång. folk tycker att jag är konstig och helt fel ute. visst det r väl okej . men för det ska jag väl inte behöva få massa skit och höra viskningar om mig.
ville bara ställa mig och skrika att om dom har nåt att säga så säg det högt. man ska väl kunna diskutera och inte bara få massa skit för att man framför sin åsikt?!
Jag 'är otoligt trött på att vara ensam mot alla, finns det någon som någonsin kommer stå upp för min skull!?
är det alltid bara jag som ska ställa upp och vända mig ut och in för alla andra!?
är det alltid jag som ska behöva böja mig som vilken liten skit som helst?!
Jag önskar bara att någon kan ta min ståndpunkt en ända gång, vad det än är, så finns det ingen som kan stå för att de tycker som jag?
pallar inte mer nu!
orkar inte vill inte, vill åka bort härifrån nu och inte komma tillbaka på en lång tid.
känner mig totalt värdelös. och dum!
skulle jag ha sagt att jag inte menade det så? skulle jag ha försökt tagit strid istället för att tystdna och bara ta emot all skit som sas?!
