- Kärlek.
Då börjas det igen. våren är här och allas hormoner går på helspinn,
Alla jag känner letar, har hittat eller har sen länge någon.
Alla jag känner letar, har hittat eller har sen länge någon.
Damer och herrar det är vår. Alla söker kärleken och många får den men många står fortfarande kvar efter att våren har gått över i sommaren ensamma.
Jag har sett mycket kärlek nu men jag kan tänka mig att det kommer bli mer.
För bara några dagar sen satt jag på torget en solig dag i Enköping mitt hem.Fåglarna kvittrade och människor samlades för att äta mjukglass och ta en fika eller bara njuta av vädret.
Där jag satt ensam på en parkbänk såg jag en tjej (kanske 17 år) med vackert brunt hår och klädd efter vädret med en svart tunika och svarta strumpbyxor, en helt vanlig tjej, jag vet inte varför jag la märke till just henne denna eftermiddag blad folkhopen men det kan vara det att hon lyste som solen själv.
Hon hade en mjukglass i handen och plötsligt ropade någon på henne. självklart vände hon sig om för att se vem det var och *pang* gick hon rakt in i en kille och smetade ner honom med glassen.
Killen som såg ut att vara en blyg kille med glasögon och ljust hår skrattade till och plötsligt stod de där och skrattade så att tårarna rann.
Jag iaktog dessa två ett tag, det var som att solen lyste om dem båda, efter att de stått och pratat ett tag tog han henne med och bjöd henne på en ny glass.
De hade hittat varandra, och ingen la märke till det denna vackra dag utom de och jag.
kan man tänka sig att detta kan hända två personer i verkligheten, häner inte detta bara på film?
Mina tankar försvann när min kompis kom men jag tänker fortfarande på hur det lyste om dem, konstigt egentligen, två människor berörde mig den dagen utan att ens se mig eller veta om det.
Det är vår mina damer och herrar
För att avsluta dagens inlägg så ska jag visa er en dikt jag skrev igår kväll på väg hem från musik direkt i uppsala:
I nattens mörker söker jag efter dig.
I nattens mörker behöver jag dig.
Dina armar runt min kropp, dina händer i mina.
Din doft gör mig knäsvag och dina ögon gör mig lugn.
När jag ser på dig tappar jag andan men din röst räddar mig från att kvävas.
Jag hatar att erkänna det men jag tror jag börjar bli kär i dig.
Bara tanken på att du kan försvinna gör att tårar stiger i mina ögon.
I nattens mörker vill jag ha dig.
Jag har sett mycket kärlek nu men jag kan tänka mig att det kommer bli mer.
För bara några dagar sen satt jag på torget en solig dag i Enköping mitt hem.Fåglarna kvittrade och människor samlades för att äta mjukglass och ta en fika eller bara njuta av vädret.
Där jag satt ensam på en parkbänk såg jag en tjej (kanske 17 år) med vackert brunt hår och klädd efter vädret med en svart tunika och svarta strumpbyxor, en helt vanlig tjej, jag vet inte varför jag la märke till just henne denna eftermiddag blad folkhopen men det kan vara det att hon lyste som solen själv.
Hon hade en mjukglass i handen och plötsligt ropade någon på henne. självklart vände hon sig om för att se vem det var och *pang* gick hon rakt in i en kille och smetade ner honom med glassen.
Killen som såg ut att vara en blyg kille med glasögon och ljust hår skrattade till och plötsligt stod de där och skrattade så att tårarna rann.
Jag iaktog dessa två ett tag, det var som att solen lyste om dem båda, efter att de stått och pratat ett tag tog han henne med och bjöd henne på en ny glass.
De hade hittat varandra, och ingen la märke till det denna vackra dag utom de och jag.
kan man tänka sig att detta kan hända två personer i verkligheten, häner inte detta bara på film?
Mina tankar försvann när min kompis kom men jag tänker fortfarande på hur det lyste om dem, konstigt egentligen, två människor berörde mig den dagen utan att ens se mig eller veta om det.
Det är vår mina damer och herrar
För att avsluta dagens inlägg så ska jag visa er en dikt jag skrev igår kväll på väg hem från musik direkt i uppsala:
I nattens mörker söker jag efter dig.
I nattens mörker behöver jag dig.
Dina armar runt min kropp, dina händer i mina.
Din doft gör mig knäsvag och dina ögon gör mig lugn.
När jag ser på dig tappar jag andan men din röst räddar mig från att kvävas.
Jag hatar att erkänna det men jag tror jag börjar bli kär i dig.
Bara tanken på att du kan försvinna gör att tårar stiger i mina ögon.
I nattens mörker vill jag ha dig.
Kommentarer
Trackback
